Östermalmsgatan 69

Fastighetsfakta

Fastighetsägare: Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén

Fastighetsbeteckning: Bävern 14 
Arkitekt: Adolf Emil Melander
Byggår: 1887
Typ av fastighet: Lokal
Garage/parkering: Nej 
Yta, kvm: 1778

Historik

Fastighet i jugendstil

Byggnaden är uppförd i den nygotiska stilen som var populär på 1800-talet då gotikens formspråk återupplivades. Stilen växte fram under 1700-talet i England där man svärmade för medeltiden.

Den nygotiska stilen representeras bland annat av Parlamentshuset i London. I Frankrike och Tyskland fick ett flertal kyrkor en nygotisk prägel. I Sverige är Allhelgonakyrkan i Lund, Kristinehamns stadskyrka, Oscar Fredriks kyrka i Göteborg samt Matteus kyrka i Norrköping typiska exempel. Den nygotiska stilen finns även representerad i andra offentliga byggnader, som Rudbecksskolan i Örebro och privatbostäder.

Den medeltida gotiska stilen präglas av spetsbågiga valv och muröppningar. Gärna i kombination med kreneleringar, hörntorn och naket tegel. Stilen uppmärksammades under artonhundratalets många kyrkorestaureringar och påverkade samtidens arkitektur på ett både historiserande men också nyskapande sätt. Den blev ett alternativ till den nästan allenarådande klassicismen, inte minst i kyrkobyggen och större offentliga byggnader, men också privata slott. Genom asymmetriska inslag kunde man ibland ge intryck av att byggnaden växt fram organiskt under lång tid. Särskilt gäller detta de privata slotten. Bland arkitekten A E Melanders verk kan man se den i till exempel Johanneskyrkan i Helsingfors, och Törreby slott norr om Uddevalla.

Nygotikens interiörer präglas av historiserande inslag med kolonner, dekormålningar, spetsbågar och rosettmotiv. Färgsättningen är ofta mustig och kombinerar många kulörer. Framför allt vill den avvika från klassicismens formspråk. De historiserande inslagens formrikedom i träsniderier och smide vill gärna, precis som fasaderna, ge ett ålderdomligt intryck.

Historisk bakgrund

År 1887 uppfördes Bävern 14. Som byggherre angavs Hanna Ouchterlony, som representant för Frälsningsarmén.
Fasaderna ritades av arkitekten Adolf Emil Melander (1845–1933). Byggmästaren var Robert Walfrid Alderin som också formgav interiörernas planlösning; en uppdelning som historiskt sett varit mycket vanlig. Troligen engagerades Melander även i kyrksalens utformning, och andra mer bemärkta interiörer.

Frälsningsarmén grundades 1865 av William Booth, och kom till Sverige 1882 genom pionjären Hanna Ouchterlony. Till en början sammanträdde man omväxlande i Ladugårdslandsteatern, i ett ridhus på Grev Turegatan, och i en samlingslokal i Florakyrkan, men tvingades lämna denna då den behövdes för den egna församlingens aktiviteter. En fond startades 1885 för uppförandet av en egen byggnad och året därpå köpte generalkonsul Peder Herzog en tomt i kvarteret Bävern i Tyskbagarbergen, mitt emot kolerasjukhuset i det Brandelska sockerbruket. I dessa fattiga utkanter av norra Ladugårdslandet var nöden vid denna tid stor.

Ett omfattande sprängningsarbetet för iordningställande av tomten inleddes. Fasaderna mot Östermalmsgatan 69 utformades som en försvarsborg med krenelerade murar och hög framskjutande trappgavel krönt med ett kors. Den kunde, som första uppförda armélokal i landet, invigas på juldagen 1887 under namnet Stockholms 1:a kår. Namnet har på senare år ändrats till Templet. I byggnaden fanns en bokhandel samt ett tryckeri för bland annat arméns tidning Stridsropet. På ritningarna ser man också att det fanns ett skrädderi och från 1926 en tvättstuga, kanske för soldaternas uniformer.

Den stora möteslokalen på våning 3–4 belyses av två stora spetsbågiga fönster. Läktarna bärs upp av gjutjärnspelare, och den 500 m² stora lokalen rymde ursprungligen 1 500 platser. Exteriören är mycket välbevarad sedan byggnadstiden medan mycket har förändrats i interiören. Det två stora kyrkosalarna har dock i stort bevarat sin karaktär. På innergården kan man än idag se rester av Tyskbagarberget. Den östra grannfastigheten som senare införskaffades blev Frälsningsarméns huvudkvarter, vilket man kan se på ritningar från åren som följde med flera murgenombrott mellan byggnaderna. Några kvarter bort, på Skeppargatan 82, uppfördes 1915 Frälsningsarméns krigsskola.

Enligt obekräftade källor är Templet på Östermalmsgatan den äldsta kårbyggnaden i världen som byggts för ändamålet och fortfarande används i det syftet. Detta bör undersökas vidare då det kraftigt påverkar byggnadens kulturhistoriska värde också i ett internationellt perspektiv.

Hanna Cordelia Ouchterlony [óckterlåny], född 14 september 1838 på Norrhorja i Värnamo, död 28 februari 1924 i Stockholm, var kommendör i Frälsningsarmén och startade Frälsningsarmén i Sverige 1882 och i Norge år 1888. Hon tillhörde den gamla ursprungligen skotska, adelsätten Ouchterlony, och var dotter till vice häradshövding Fabian Constantin Ouchterlony och Hilda Johanna Servais.

Hanna Ouchterlony växte upp i ett religiöst frisinnat hem i Värnamo. Hon blev föreståndare för en bokhandel i Värnamo och 1865 startade hon en egen bokaffär. Under inflytande av lokalt kända väckelsepredikanter och genom böcker av Dwight Lyman Moody, Carl Olof Rosenius och framför allt Kierkegaard gick hon igenom en kris 1875. Under krisen väcktes hennes intresse att ta ett kristet och socialt ansvar för fattiga och utslagna. Hon började därefter arrangera söndagsskola och uppbyggelsemöten samt distribuerade kristna texter. År 1878 var Bramwell Booth, sonen till Frälsningsarméns grundare, i Värnamo och predikade vid flera tillfällen offentligt. Han var på besök hos den engelske entreprenören Billups, vän till familjen Booth, som arbetade i Sverige vid bygget av Halmstad-Nässjö Järnvägar. Booth tog tillfället att predika i en av Billups fastigheter och i Värnamos stationshus. Hanna Ouchterlony var en återkommande besökare på dessa möten och blev så intresserad av rörelsen att hon senare reste till England. 1881 inbjöds hon till London av familjen Booth för att under en femveckorsperiod följa Frälsningsarméns verksamhet. Det följande året stannade hon sju månader i England och genomgick en utbildning innan hon invigdes till frälsningsofficer av majorsgrad.

Vid ett stort möte i Exeter Hall i London den 28 november 1882 fick 101 frälsningsofficerare order om arbete i andra länder. Den nyutnämnda majoren Hanna Ouchterlony fick då ur Catherine Booths hand en fana som hon och fyra andra personer skulle använda i ”Frälsningskriget” i Sverige. Med andra ord utsågs hon att grunda Frälsningsarmén i Sverige och bli dess första ledare. En månad senare, 28 december 1882, hölls på Ladugårdslandsteatern det första frälsningsarmémötet i Sverige. Hanna Ouchterlony var ledare för Frälsningsarmén i Sverige 1882–1892. Under den perioden startade hon också Frälsningsarméns egen tidning Stridsropet.