Alströmergatan 31

Fastighetsfakta

Fastighetsägare: Cordelia Fastigheter AB

Fastighetsbeteckning: Ankaret 25 
Arkitekt: Archibald Frid (1905–2000)
Byggår: 1938 
Typ av fastighet: Bostad
Garage/parkering: Nej 
Yta, kvm: 1755 

Felanmälan

Anmälan om fel i lägenheten eller fastigheten görs alltid direkt till fastighetsskötaren.

Historik

Fastighet i funktionalistisk stil

Historik och bakgrund

År 1938 uppfördes Ankaret 25 på Alströmergatan 31 på Kungsholmen på uppdrag av Värmelednings AB Calor. Byggnaden är ett modernt putsat flerbostadshus i funktionalistisk stil med centralvärme, hiss, sopnedkast och balkonger till samtliga lägenheter. Arkitekt var Archibald Frid (1905–2000). Efter studier och anställningar startade han eget kontor 1935 och var även stadsarkitekt i Mariefred en tid. Hans arkitektgärning började med funktionalismen och sträckte sig in i förorternas miljonprogram på sextiotalet i Vårberg och Farsta. Hans uppdrag för Astra AB sträckte sig över tre årtionden, och han ritade bland annat huvudkontoret i Södertälje. Han ritade också delar av Marabous chokladfabrik i Sundbyberg samt ett antal kontorsbyggnader och bostadshus i centrala Stockholm på sextiotalet.

Det stockholmsbaserade Värmelednings AB Calor startade sin verksamhet 1902 med tillverkningen av en mycket tidig tvättmaskin för industriellt bruk. Huvudsaklig verksamhet handlade dock, som namnet antyder, om installation av värmeledningar, så steget till att uppföra egna byggnader var inte långt. Företaget ingår idag i Electroluxkoncernen, vars tvättmaskiner är en långväga släkting till det som Värmelednings AB Calor tillverkade för 120 år sedan.

Exteriört

Funktionalismen fick sitt stora genombrott i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930. Bostadsbyggandet genomgick på kort tid en revolution både estetiskt och tekniskt. Som namnet antyder prioriterades funktionen framför dekorativa inslag. Stora ljusinsläpp, lättstädade ytor och för första gången välplanerade kök där allt hade sin plats. I stället för stuckatur och pråliga snickerier fick man en balkong med frisk luft, sopnedkast och eget badrum med varmt och kallt vatten. Men även om bostaden nu skulle betraktas som en maskin med vissa egenskaper var funktionalismen också en ny estetik. Fönster i hörn, höga portaler med stora ljusinsläpp och balkonger med släta plåtfronter kom till av både praktiska skäl och som stilideal.

Ankaret 25 är ett typiskt exempel på trettiotalets funktionalism och har alla de detaljer som räknats upp ovan. Porten i ek har nytillverkats i ursprunglig stil. Balkongerna har gjorts om men har den för tiden typiska sinuskorrugerade frontplåten, även om räckena nu är av aluminium. Kanske var ursprungliga balkongfronter i tjock slätplåt, vilket nog var vanligare. Huset bevarar ursprungliga fönster av hög kvalitet med tunt virke och maximalt ljusinsläpp.

Interiört

Typiskt för tiden är ljusa entréer med stora ljusinsläpp. Golven i både entré och trapphus är ofta av den gröna kolmårdsmarmorn. Väggarna i både entré och trapphus är enfärgade ljusa kulörer, oftast gult eller grönt. Väggarna i entrén är ibland slätspacklade och målade med blank lackfärg, och socklarna är ådrade för att matcha dörrarna eller i en kulör som ligger nära väggfärgen fast i en mer mättad ton. De släta lägenhetsdörrarna är i lackad faner. Belysningen består oftast av vita glasglober; pendlade och med större format i entrén och på vilplanen antingen pendlade eller på låg sockel.

Funktionalismens lägenheter är öppna och ljusa med vita snickerier. Tapeterna är ljusa med milda mönster. Till detta en kontrasterande färg på köksluckorna och fanerade eller vitmålade innerdörrar; golven är ofta en enfärgad linoleum i neutral kulör med ekparkett i vardagsrummet. Trapphusens gröna marmor kunde ofta återkomma i lägenheternas hallgolv och som fönsterbänkar.

Eget litet badrum med varmt och kallt vatten var en ny lyx för många. Inbyggda badkar och vitt bröstningskakel i 15×15-plattor med tunn mörk fog var vanligt. Väggarna var spacklade och målade med blank oljefärg. På golvet låg klinker i samma format, antingen i naturfärg eller rutigt svart-vitt.

Köken hade platsbyggda stommar längs två väggar med släta luckor i ljusa färger. Här fanns många praktiska detaljer som städskåp, diskbänk i rostfritt stål, bakbord och redalådor i glas. Köken var små och oftast separerade från matplatsen. De små köken speglade tanken att framtidens kvinnor skulle yrkesarbeta och använda mycket halvfabrikat.