Sundbyberg

Bangatan 1/Sundbybergs Torg 3

Fastighetsfakta

Fastighetsägare: Cordelia Fastigheter AB

Fastighetsbeteckning: Plåten 1 
Arkitekt: Joseph Östlihn
Byggår: 1933
Typ av fastighet: Bostad/Lokal
Garage/parkering: Nej 
Yta, kvm: 2519 

Historik

På Bangatan 1/Torget 3 i Sundbyberg ligger fastigheten Plåten 1. År 1933 uppfördes byggnaden av Frälsningsarméns Förlags AB. Byggnaden uppfördes som en bostadsfastighet med butiker i bottenplan och lokaler för Frälsningsarmén mot gården.

Till vänster i detta vykort ser vi Plåtens fasad mot torget som den såg ut när den bara är något eller några år gammal. Lastbilen framför huset ser ut att vara från 1920-talet. Fasaden är ljus, med vita fönster, takfot och takavvattning. Butikernas fönsterpartier har en mörk kulör. Det ser ut som att sockelvåningen har en aningen mörkare ton är fasaderna ovanför, kanske i en ljust grå kulör.
Arkitekten

Arkitekt var Joseph Östlihn (1882-1941. År 1909 öppnade han, tillsammans med Albin Stark, arkitektkontoret Östlihn & Stark. Firman blev mycket framgångsrik, och står bakom 30-talet byggnader i Stockholms innerstad. Firman ritade främst bostadshus åt privata byggherrar, vilket var det vanliga vid denna tid. För Frälsningsarmén ritade Östlihn & Stark Krigsskolan på Skeppargatan 82 och Frälsningsarméns hus på Sankt Eriksgatan 30, Bävern 23 på Östermalm samt byggnader i Värnamo och Södertälje..
År 1920 upplöstes Östlihn & Stark, och arkitekterna öppnade var sin egen verksamhet. Josef Östlin ritade i den egna verksamheten uppemot etthundra hus och flera biografer under 1920- och 30-talen, vilket gör honom till en av de mest produktiva arkitekterna i huvudstaden. Stilmässigt går flertalet byggnader i tjugotalsklassicism, med några få undantag efter 1934, där stilen blev mer funktionalistisk.

Arkitektur

Byggnaden är uppförd i den klassicistiska stilen som var populär på 1920-talet. Slätputsade fasader präglade tidens stil tillsammans med sexdelade fönster. Putsen oftast i mättade kulörta toner som gult, grönt och rött med en sparsmakad dekor i puts och stuck i en avvikande kulör, oftast vitt eller grått; lister och lisener, medaljonger, kolonner runt entrén och en markerad bottenvåning.
Den markerade bottenvåningen är avfärgad i en avvikande kulör, och avslutas uppåt med en kraftigt framspringande list. Fasaden ovanför detta är slätputsad. Den ursprungliga putskulören var ljus. Fönstren är sexdelade vilket är typiskt för 1920-talet. 1920-talets fönster var oftast vita eller ljust grå.
Fasaderna på Plåten 1 är påfallande enkla. Det ser ut som att den strama funktionalismens stil som då var på modet gjort att fasaderna blivit stramare än vad man ofta ser i fasader präglade av 20-talsklassicism. Byggnadsplanerna måste ha startat i slutet på 1920-talet, och innan huset stod klart 1933 hade funktionalismen definitivt slagit igenom. Kanske var detta arkitektens sista byggnad i denna stil.
Trapphus och entréer blev under denna tid ofta enkelt utformade. Entrén kunde marmoreras i ljusa kulörer med pilastrar och fält i olika imiterade stensorter och ibland en enklare dekormålning i taket och på någon av väggarna i klassicerande stil. Golv i entrén kunde antingen vara svensk marmor (kolmård, ekeberg) som också gick upp en bit på väggarna, cementplattor gärna lagt i rutmönster, eller kalksten. I trapphusen lades ofta samma typ av rutiga cementplattor eller kalksten. Väggarna ofta med en manshög bröstning målad direkt på putsen; gärna med en avdelande linje mot det nermålade taket. De tunna lägenhetsdörrarna med släta fyllningar och en ådringsmålning i grönt eller blått.
Lägenhetsdörrarnas enkla utformning gick ofta igen i lägenheternas innerdörrar, i kökens och serveringsgångarnas skåp, målade i ljust grått eller i en mer dramatisk mörkbrun fernissa. Här kunde också finnas nätta stucklister med en nätt stuckrosett i takets mitt och ibland en öppen spis i salen eller hallen, stramt nästan kubistiskt formgiven. Golven var ofta i enfärgad linoleum, kanske med en fiskbensparkett i finare rum. Tapeterna i tiden var ofta sparsmakade med en sirlig enfärgad dekor på enfärgad botten. Blyspröjsade fönster i rutmönster med grönt glas kunde finnas både i trapphusen mot gården och kanske i en innerdörr som ledde till matsalen.

Trettiotalets funktionalism hade ännu inte kommit att prägla kökens praktiska utveckling. De hade låga bänkar med träluckor med släta fyllningar och kallvatten en vask av zinkplåt. Elektriciteten sträckte sig oftast bara till belysningen; istället för kylskåp isskåp, och istället för elektisk spis en gasspis.

På ritningen från 1930 över fasaden mot torget ser man att fasaden har en typisk klassicistisk utformning i 1920-talsstil som snart skulle bli omodern i och med funktionalismens intåg. Krysset över ritningen indikerar att utförandet ändrades, vilket också skedde med nya ritningar 1932. Bland annat ströks balkongerna och de putsade fönsteromfattningarna och bröstningarna på 1tr. Anledningen till detta kan vara att man ville reducera kostnaderna, men kanske också för att i någon mån göra utseende lite modernare.