Stockholm

Grev Turegatan 66

Fastighetsfakta

Fastighetsägare: Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén 

Fastighetsbeteckning: Rådjuret 13 
Arkitekt: Byggherre R Andersson
Byggår: 1878
Typ av fastighet: Lokal
Garage/parkering: Nej 
Yta, kvm: 735

Historik

Rådjuret 13 på Grev Turegatan 66 uppfördes 1878 av en privat byggherre vid namn R. Andersson. Huset hade källare, tre bostadsvåningar och en oinredd vind. Bostäderna var fördelade på fyra trerummare och två fyrarummare. Genom sin indragna placering fick huset en liten trädgård mot gatan, vilket skapade en mer privat atmosfär åt bostäderna.

Arkitektur

Byggnadens gatufasad är typisk för 1870- och 80-talen med sin kraftiga putsarkitektur. Lister, dörr- och fönsteromfattningar, kvaderindelad sockelvåning och kraftigt utskjutande takfotslist, allt utfört med putsbruk i rikliga mängder på en stabil tegelstomme. Typiskt för tiden är att putsen ska vara mycket slät och alla former exakta, som en ritning. Fasaderna är ofta i en enhetligt ljus kulör, ibland med en lite mörkare kulör på bottenvåningens fasad. Gårdsfasaden är alltid mycket enklare, med en slätputs i en ljus kulör.

Centralvärme fanns ännu inte på 1870-talet, så kakelugnar i alla rum var standard. Ugnarna var ofta runda och vita i enklare utrymmen och kvadratiska i olika kulörer i finare rum. Taklister och takrosetter i stuck samt höga socklar var vanliga. Interiörerna var kraftigt färgsatta i många kulörer och oftast mörka. Vitt var inte en färg man använde annat än möjligen i taket, som ofta var dekorerat med fält och linjer. Taken målades med limfärg och snickerierna med linoljefärg. Snickerier fick gärna vara mörkt ådrade men kunde också gå i grönt eller grått. Framför fönstren hängde gärna tunga draperier. Golven var såpade brädgolv med många mattor eller parketter. Rummen hade ofta olika teman och stilar beroende på om det var herrum, salong eller matsal. Trapphusen kunde ha golv av cementplattor lagda i rutmönster, mörkådrade snickerier, kraftig takstuckatur och räcken av gjutjärn, antingen svarta eller bronserade. Lampor och detaljer var gärna av gulmetall; vitmetall var inte särskilt populärt.

Byggnadshistorik

1917 var Frälsningsarmén ny ägare. Nu skedde en omfattande ombyggnad för Frälsningsarméns slum- och räddningsverk. Planritningarna visar att bottenvåningen och 2 tr ändras för Frälsningsarméns verksamhet. Mot gatan i bottenvåningen en stor matsal till höger och en expedition till vänster. Innanför matsalen ett stort kök; man anar att här sker bespisning av mindre bemedlade. Mot gården också mottagningsrum och frukostrum. På två trappor har två lägenheter förvandlats till ett dagrum och vad man får anta, sovsalar. Köken har rivits. Vinden inreddes mot gården med två sovrum bakom nya takkupor.

1929 fick huset centralvärme och 1936 restes ett järnstaket mot gatan. Behövde man kunna hålla behövande ute?

1981 genomfördes en fasadrenovering.

1998 gjordes ett kulörbyte på fönster och dörrar i samband med en målningsrenovering.

1999 gjordes en genomgripande ombyggnad där huset förvandlades till stödboende. Bottenvåningen behöll i stort sett sin tidigare planlösning med matsal och stort kök. På 1 och 2 tr delades rummen upp i maximalt antal mindre sovrum med gemensamma toaletter i korridoren. Stambyte och ventilation ändrades. Renovering av tvättstuga och allmänt ytskikt. Ny takplåt. Härdat glas och larm i bottenvåningens fönster.

Relaterat innehåll

Inga relaterade inlägg hittades.