Lilla Nygatan 25

Fastighetsfakta

Fastighetsägare: Cordelia Fastigheter AB

Fastighetsbeteckning: Cerberus 3 
Arkitekt:
Byggår: ca 1645-51 – 1864
Typ av fastighet: Hotell
Garage/parkering: Nej
Yta, kvm: 1681 

Historik

Cerberus 3: En Historisk Byggnad

Historik och bakgrund

Normalt kan man enkelt säga vilket år en byggnad uppfördes, men för Cerberus 3 är det mer komplext och intressant. Kvarteret Cerberus begränsas av Lejonstedts gränd i norr, Kornhamnstorg i söder, Stora Nygatan i öster och Lilla Nygatan i väster.

År 1625 inträffade en katastrofal brand som förstörde många kvarter norr om Kornhamnstorg. Den låga trähusbebyggelsen utanför den gamla stadsmuren längs Västerlånggatan och 1400-talets stadsmur norr om nuvarande Lilla Nygatan hade växt oplanerat. Branden spred sig snabbt mellan de smala gränderna.

I juni 1626 fick de drabbade fastighetsägarna skattefrihet i sex år, förutsatt att de följde en ny stadsplan och byggde husen i sten. Här anlades stadens första paradgata, Stora Konungsgatan (nuvarande Stora Nygatan), och parallellt Lilla Konungsgatan (nuvarande Lilla Nygatan). De medeltida tornen revs och såldes som byggnadsmaterial. Ombyggnaden anses vara Stockholms första reglering.

På platsen för det nya kvarteret Cerberus fanns inga medeltida källare eller grundmurar att bygga på. Däremot gick den medeltida strandmuren här, vilket var stadens yttre gräns i väster. Kvarteret Cerberus delades in i sex delar, med nummer tre i hörnet Lilla Nygatan/Lejonstedts gränd.

En detalj från Jean le Pautres kopparstick från Karl X:s likfärd 1661 visar kvarteret Cerberus sett från Stora Nygatan, med fasaderna mot Kornhamnstorg till vänster. Kvarteret var redan då fullt bebyggt med stenhus som tillkom efter branden 1625.

Tomten Cerberus 3 uppläts 1625 åt Petter Grönberg, som lovade att bygga ett stenhus. I tomtköpet ingick också ett torn från den gamla stadsmuren som kunde användas som byggmaterial. Mot kungens vilja byggde han istället ett korsvirkeshus, vilket troligen gjorde att han förlorade tomten. Bryggaren Claes Hartig tog över tomten 1645, och troligen är det hans stenhus som syns i bakgrunden på bilden ovan. En karta visar att tomten var bebyggd redan 1651, och troligen är det Hartigs hus som då stod där.

Vi vet inte exakt hur huset såg ut, men med all sannolikhet ingår det i dagens byggnad. Större delen av källaren härstammar från mitten av 1600-talet. Den utvidgades till tomtens hela yta vid mitten av 1700-talet genom att tomten breddades längs Lilla Nygatan. Då tillkom de två sydligaste fönsteraxlarna längs Lilla Nygatan. Möjligen tillkom också det östligaste valvet längs Lejonstedts gränd, med flygel och gårdshus.

En försäkringsvärdering från år 1800 beskriver källaren: ”Under detta hus är från gränden med järnbeslagen trädörr nedgång på stentrappa till en välvd källarsvale samt därstädes sju välvda källare samt från gården med järndörr före nedgång på stentrappa till en välvd källarsvale samt tvenne större och en mindre välvde källare som även har uppgång till portgången.”

År 1776 tog Johan Philip Claussen en ny försäkring efter en större ombyggnad. Bland annat ersattes husets trätrappor med stentrappor, och nya golv, tak och fönsterluckor installerades. Bottenvåningen hade sju rum, brygghus och skafferi. Där fanns också en nybyggd gårdsbyggnad.

År 1864 genomgick huset en total ombyggnad och renovering, och byggdes på med en fjärde våning. Planritningarna från 1864 års försäkring stämmer nästan helt med en beskrivning från en fastighetsförsäljning 1758. Husets nuvarande stentrappor är från cirka 1776.

Arkitektur

Huset har slätputsade fasader med en putsad takfotslist. Sockelvåningen markeras med en putsad list och putsade ”slutstenar” över bottenvåningens fönster. Huvudentrén mot Lilla Nygatan har en enkel putsad portomfattning och ett indraget entréparti. Trappor av röd och gul roslagssandsten är typiska från 1600-talet och fram till sekelskiftet 1900. Sockeln är putsad och tjärad, med en beklädnad av roslagsandsten. Oljemålade träfönster från 1900-talet sitter i instickskarmar med en utvändig täcklist. Ursprungliga fönster satt troligen i liv med putsen utan fönsteromfattning. Huset har sexdelade fönster med två vädringsbågar i ovankant, en fönstertyp som var vanlig från sent 1700-tal. Ursprungligen hade huset troligen småspröjsade fönster.

Källaren och de tre nedersta våningarna består till stora delar av 1600- och 1700-talets källarvalv, murar och väggar. Tidigare fanns troligen utsirade gavlar i senrenässansstil, likt de som syns i kopparsticket från 1661. Byggnaden ger idag en känsla av det sena 1700-talet eller tidiga 1800-talets lågmälda putsarkitektur.