Hemförsäkring
För att du ska känna dig trygg i ditt hem är det viktigt att ha en hemförsäkring.
Läs merFastighetsägare: Cordelia Fastigheter AB
Fastighetsbeteckning: Cerberus 3
Arkitekt:
Byggår: ca 1645-51 – 1864
Typ av fastighet: Hotell
Garage/parkering: Nej
Yta, kvm: 1681
Normalt kan man enkelt säga vilket år en byggnad uppfördes, men för Cerberus 3 är det mer komplext och intressant. Kvarteret Cerberus begränsas av Lejonstedts gränd i norr, Kornhamnstorg i söder, Stora Nygatan i öster och Lilla Nygatan i väster.
År 1625 inträffade en katastrofal brand som förstörde många kvarter norr om Kornhamnstorg. Den låga trähusbebyggelsen utanför den gamla stadsmuren längs Västerlånggatan och 1400-talets stadsmur norr om nuvarande Lilla Nygatan hade växt oplanerat. Branden spred sig snabbt mellan de smala gränderna.
I juni 1626 fick de drabbade fastighetsägarna skattefrihet i sex år, förutsatt att de följde en ny stadsplan och byggde husen i sten. Här anlades stadens första paradgata, Stora Konungsgatan (nuvarande Stora Nygatan), och parallellt Lilla Konungsgatan (nuvarande Lilla Nygatan). De medeltida tornen revs och såldes som byggnadsmaterial. Ombyggnaden anses vara Stockholms första reglering.
På platsen för det nya kvarteret Cerberus fanns inga medeltida källare eller grundmurar att bygga på. Däremot gick den medeltida strandmuren här, vilket var stadens yttre gräns i väster. Kvarteret Cerberus delades in i sex delar, med nummer tre i hörnet Lilla Nygatan/Lejonstedts gränd.

I denna detalj från Jean le Pautres kopparstick från Karl Xs likfärd 1661 ser man kvarteret Cerberus sett från Stora Nygatan, med fasaderna mot Kornhamnstorg till vänster. Kvarteret är redan fullt bebyggt med stenhus som har tillkommit efter branden 1625.
Tomten Cerberus 3 uppläts 1625 åt Petter Grönberg, som lovade att bygga ett stenhus. I tomtköpet ingick också ett torn från den gamla stadsmuren som kunde användas som byggmaterial. Mot kungens vilja byggde han istället ett korsvirkeshus, vilket troligen gjorde att han förlorade tomten. Bryggaren Claes Hartig tog över tomten 1645, och troligen är det hans stenhus som syns i bakgrunden på bilden ovan. En karta visar att tomten var bebyggd redan 1651, och troligen är det Hartigs hus som då stod där.
Vi vet inte exakt hur huset såg ut, men med all sannolikhet ingår det i dagens byggnad. Större delen av källaren härstammar från mitten av 1600-talet. Den utvidgades till tomtens hela yta vid mitten av 1700-talet genom att tomten breddades längs Lilla Nygatan. Då tillkom de två sydligaste fönsteraxlarna längs Lilla Nygatan. Möjligen tillkom också det östligaste valvet längs Lejonstedts gränd, med flygel och gårdshus.
En försäkringsvärdering från år 1800 beskriver källaren: ”Under detta hus är från gränden med järnbeslagen trädörr nedgång på stentrappa till en välvd källarsvale samt därstädes sju välvda källare samt från gården med järndörr före nedgång på stentrappa till en välvd källarsvale samt tvenne större och en mindre välvde källare som även har uppgång till portgången.”
År 1776 tar Johan Philip Claussen en ny försäkring efter en större ombyggnad. Bland annat ersattes husets trätrappor med stentrappor, och nya golv, tak och fönsterluckor installerades. Bottenvåningen hade sju rum, brygghus och skafferi. Där fanns också en nybyggd gårdsbyggnad.
År 1864 genomgick huset en total ombyggnad och renovering, och byggdes på med en fjärde våning. Planritningarna från 1864 års försäkring stämmer nästan helt med en beskrivning från en fastighetsförsäljning 1758. Husets nuvarande stentrappor är från cirka 1776.
Huset har slätputsade fasader med en putsad takfotslist. Sockelvåningen markeras med en putsad list och putsade ”slutstenar” över bottenvåningens fönster. Huvudentrén mot Lilla Nygatan har en enkel putsad portomfattning och ett indraget entréparti. Trappor av röd och gul roslagssandsten är typiska från 1600-talet och fram till sekelskiftet 1900. Sockeln är putsad och tjärad, med en beklädnad av roslagsandsten. Oljemålade träfönster från 1900-talet sitter i instickskarmar med en utvändig täcklist. Ursprungliga fönster satt troligen i liv med putsen utan fönsteromfattning. Huset har sexdelade fönster med två vädringsbågar i ovankant, en fönstertyp som var vanlig från sent 1700-tal. Ursprungligen hade huset troligen småspröjsade fönster.
Källaren och de tre nedersta våningarna består till stora delar av 1600- och 1700-talets källarvalv, murar och väggar. Tidigare fanns troligen utsirade gavlar i senrenässansstil, likt de som syns i kopparsticket från 1661. Byggnaden ger idag en känsla av det sena 1700-talet eller tidiga 1800-talets lågmälda putsarkitektur.
1645–51 uppförs troligen det första stenhuset.
1700-talets början; huset breddas två fönsteraxlar längs Lilla Nygatan och kanske också längs Lejonstedts gränd.
1776 En större ombyggnad. Husets trätrappor ersätts med stentrappor. Nya golv, tak och fönsterluckor samt en nybyggd gårdsbyggnad.
1864 huset byggts på med en fjärde våning. Försäkringsvärdet har ökats från 12.000 riksdaler till 50.000 riksdaler så ombyggnaden måste ha varit mycket omfattande.
1887 ändring bottenvåningen.
1889 ändring 2–3 tr
1900 ändring 1–2 tr
1902 ändring av bottenvåningens fasad. Den södra dörren vid Lilla Nygatan som tjänat som butiksentré sätts igen. En del fönster i bottenvåningen förändras mot Nygatan; bland annat tas en ny dörr upp istället för ett fönster.
1932 görs grundförstärkning av byggnaden. Man hittar då rester av 1400-talets yttre stadsmur i de två källarvalven längst in i gränden. Ritningen ovan dokumenterar 1932 års grundförstärkning med den medeltida muren inritad.
1932–34 görs också en omfattande ombyggnad. Centralvärme med pannrum i källaren. Gården byggs på med en våning och får ett nytt gårdshus. Serveringslokaler planeras i bottenvåningen och mindre ändringar med nya väggar på övriga våningsplan. Under arbetets gång får huset en ny ägare; Frälsningsarméns Förlags AB med nya bygglovsritningar av arkitekt Josef Östlihn. Fastigheten skall användas som ungkarlshotell. Den fyra våningar höga byggnaden får en inredd vindsvåning med terrass.
1976 fasadrenovering.
1985 invändig ombyggnad. Framför allt av hotellrum med våtutrymmen på 1-3 trappor. Frälsningsarmén står fortfarande som ägare. Man har nu gått från ungkarlshotell till en vanlig hotellrörelse som arrenderas ut. Källaren har inretts och fungerar som konferenslokaler, men också som kontor och hotellrum. Ny reservtrappa mellan plan 3 o 4.
1995 Grundförstärkning.
2005 Fasadrenovering
2013 Fönsterrenovering
2014; omfattande fuktskador i taket längs Lejonstedts gränd gör att man passar på att skapa en större takterrass enligt 1932 års bygglov.
2015 Gårdsrenovering brunnar och tätskikt
2015 Nytt automatiskt brandlarm
2016 Hissbyte
2023 Underhållsmålning fönster