Observatoriegatan 4/Vegagatan 2

Fastighetsfakta

Fastighetsägare: Cordelia Fastigheter AB

Fastighetsbeteckning: Adlern Mindre 25 
Arkitekt: Lennart Billgren
Byggår: 1969
Typ av fastighet: Bostad/Lokal
Garage/parkering: Garage 
Yta, kvm:

Historik

På Observatoriegatan 4/Vegagatan 2 i Stockholm ligger fastigheten Adlern mindre 25.

Den numera rivna baptistkyrkan.

I samband med att den nuvarande byggnaden uppfördes revs en baptistkyrka som stod på platsen. Tabernaklet var Stockholms 4:e baptistförsamlings kyrka och uppfördes 1890–1894 efter ritningar av arkitekt Gustaf Lindgren. Tegeltemplet, med kontrasterande detaljer av kalksten, lånade ett fritt formspråk från den norditalienska gotiken. Kyrksalen var två våningar hög, hade läktare på tre sidor och rymde 500 personer. Därtill restes ett anslutande bostadshus i fem våningar.

Tabernaklet stängdes 23 februari 1964 då verksamheten flyttade till Norrmalmskyrkan. Byggnaden övertogs då av Frälsningsarmén som året därpå rev byggnaderna. På platsen restes ett nytt hus, ritat av arkitekt Lennart Billgren, med pensionärslägenheter och samlingslokal för Frälsningsarméns Vasakåren i bottenvåningen. Byggnaden stod färdig 1969.

När byggnaden uppfördes hade den 24 st enkelrum, 17 st enrummare med kokvrå och bad eller dusch, fyra stycken tvårummare med kokvrå och bad, två stycken tvårummare med kök och bad, och en trerummare med kök och bad.

Arkitekten

Arkitekten bakom Adlern Mindre 25 var Lennart Billgren (1916-1977). Billgren utbildades 1943 till inredningsarkitekt hos Carl Malmsten varefter han drev inredningskontor i Stockholm till 1953. Bland arbetena återfinns inredningen av huvudpostkontoret i Stockholm 1953 och museirummet ”Brevets historia” i Postmuseum 1951. 1958 utexaminerades han från Chalmers tekniska högskola och drev från 1960 egen arkitektverksamhet.

Han projekterade Esso Motorhotellkedja som påbörjades i Laxå 1961 med planerade anläggningar över hela Europa. Före detta Esso Motorhotell i Kungens kurva (numera Scandic Kungens kurva) ritades av Billgren. Han var också chefsarkitekt för uppförandet av den ryska ambassaden, och svarade där även för inredningen i representationshallen med den så kallade Björksalen med intarsia i masurbjörk precis som i Adlern mindre.

Han har också planerat bostadsområdena Saltäng i Laxå och Kälvesta i Spånga.

På ritningen ser man att byggnaden utformades i 1960-talets tidstypiska stramhet utan onödiga dekorativa element. Istället är det byggnadens volymer och materialval, och byggnadsdelarnas rytm och placering som utgör arkitekturen. Fasaderna utgörs av gult tegel med en sockelvåning av grå polerad granit. Entrén fick golv av gråflammig marmor med väggar klädda med travertin, en italiensk kalksten. I trapphusen golv och trappor av betongterrazzo och släta målade väggar. I byggnaden en samlingssal med väggarna täckta av masurbjörk och ett korsformat fönster av färgat glas.

Sextiotalets arkitektur präglades av rationellt tänkande. Miljonprogrammet hade medfört en stark effektivisering av byggnadsprocessen. Det mesta var nu prefabricerat, tillverkat i fabrik, och kom färdigt till byggarbetsplatsen. På så sätt kunde både byggtid och kostnader hållas nere. Måtten var nu standardiserade. Köken tillverkades i moduler på fabrik enligt standardmått och kunde enkelt installeras på plats. Byggnadernas stommar tillverkades av betong med få bärande innerväggar och planlösningar av lättväggar som var enkla att ändra efter behov. På grund av betongstommarna kunde fasader monteras som icke bärande klimatskärmar. Fasadteglet blir därmed inte en del av den bärande konstruktionen utan fungerar som ett fasadmaterial som förankras med kramlor. Detaljer som belysningsarmaturer (tex koppar) och entréportar (mönstrat glas, ek eller exotiska träslag) kunde få en mer påkostad utformning och materialval än exteriören i övrigt.

Trapphus och entréer blev ofta stramt utformade. Som här med golv av marmor och väggar av travertin är det materialen i sig som utgör dekoren. Trappor och vilplan av betongterrazzo är mycket tidstypiskt, ofta med räcken av plattstål och släta lägenhetsdörrar av fernissat trä. Väggkulörer oftast ljust hållna eftersom trapphusen nu ofta var placerade i byggnadens mitt utan dagsljus i de tjocka huskropparna för att nå så många lägenheter som möjligt.

Lägenhetsdörrarnas enkla utformning gick ofta igen i lägenheternas släta innerdörrar och i kökens släta skåpsluckor, målade i ljusa färger oftast grått. Gärna med knoppar av färgat glas eller mässing. Enkla smala taklister av trä alternativt inga taklister alls om väggarna var putsade eller av betong. Släta smala foder och golvsocklar målade i vitt eller ljusgrått och standardiserade tapeter i ljusa färger. De neutrala standardtapeterna skiljde sig ofta kraftigt från de mer modebetonade tapeter som privatpersoner valde. Här finns en enorm rikedom i färger och mönster. Innerdörrar kunde också vara av fernissat trä (tex. gabon), och mot ett vardagsrum ofta fernissade glasdörrar. Standardinredningen var oftast ljus med lätt mönstrade standardtapeter. Men invändig färgsättning kunde också vara den motsatta till det ljusa, med kraftigt mönstrat kakel över diskbänken i brunt, orange eller grönt och köksluckor i liknande kulör. Även kyl och frys kunde vara i dessa färger. Lackad parkett i vardagsrummet och plastmattor i övriga rum var vanligt. Under perioden var också heltäckningsmattor populärt, gärna mönstrade och i mättade färger. Badrummen kunde antingen ha våtrumstapeter och plastmatta, eller kakel och klinker. Samma sak här, allt från vitt porslin med ljust grå tapet och blå eller grön plastmatta, till kraftigt mönstrat kakel i brunt eller grönt med färgat porslin. Hyllor, badrumsskåp och toapappershållare kunde gärna vara i plast. Över huvud taget var plast oerhört populärt, även innerdörrarnas handtag och foder kunde vara av grå plast.

Kulturhistorisk klassificering och skydd

Byggnaden saknar kulturhistorisk klassificering av Stockholms stadsmuseum. Detta innebär inte att byggnaden saknar kulturhistoriskt värde eller att den kan förändras utan hänsyn till eventuella värden. En klassificering kan istället bli aktuell i samband med att man söker bygglov för en eventuell förändring.